Hål i örat!

För ca 30 år sedan stapplade en finnig, gänglig och enligt den tidens rådande modetrend, långhårige, kille ner till den lokala salongen för att ta hål i örat. Det gällde att hänga med i svängarna. Men framför allt att det blev i rätt öra! Vänster, annars var man gay.

I ca 10 år hade jag min guldring hängandes i örat. Jag minns inte riktigt vad som hände med den men ringen försvann och hålet fick växa igen.

Nu, alltså 30 år senare var det så dags för min dotter att få sina öron piercade. Hon har tjatat länge och väl men nu när hon har fyllt tio och kompisarna börjar gå runt med bling-bling i vingmuttrarna så varför inte.

Tid bokades och nervositeten stegrades ju närmare dagen D vi kom. Liv är inte den rädda typen. Nålstick har aldrig lett till tårar. Vaccinationer och blodprov har genomförts med ett stenansikte.

Kompisarna har naturligtvis försökt att förklara känslan när de provisoriska örhängena skjuts genom örsnibben men det är svårt att föreställa sig om man inte har en aning.

Man märker att det är ett proffs som håller i taktpinnen. Med ett lugn och van hand går hon igenom proceduren. Det är inte första gången som håltagaren skjuter skarpt. Papper skrivs på och de två plastpistolerna är laddade.

Snart händer det!

1……

2……(Här hade jag tryckt av, hihi.)

3 PANG!

Med ett förvånad uttryck och ögon som sakta börjar tåras vänder sig Liv mot Maria. En kram är tydligen det som behövs efter påfrestningen. Om det är av smärta eller av lättnad vet jag inte. Det är alla fall gjort. Min dotter kan nu stoltsera med två små glittrande diamanter i vardera öra.

Med hänsyn till min dotters rinnande ögon avstod jag från att trycka upp kameran i hennes ansikte. Ni blir alltså utan efterbild till efter påsklovet.

Jag kanske ska försöka trycka in en liten kristallkrona i min örsnibb igen. Eller inte…….

Med vänlig hälsning, Ade!

4 svar på “Hål i örat!”

  1. Jag var 13 år första gången som nålen penetrerade min öronsnipp på den lokala salongen, självklart vänster, man vill ju inte vara… ja, du vet. 😉
    Sedan dess har fler nålar gjort sig besväret att penetrerar min hud, men det är just det första och ett hål till i samma öra till som har fått vara kvar. Nu 32 år senare sitter där fortfarande en ring i vardera hål och utan dem så är det inte jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *