Med laddsladd och slajm.

image

Här sitter hon. Min dotter. Nyss hemkommen från en helg hemma hos sin mamma. Hon är lite frånvarande. Det är hon alltid efter några dygn hos sin mor.
Kanske är det saknad. De är väldigt tajta, mor och dotter. Kanske är det samma söndagsångest som jag och många med mig känner när helgen är över och vardagen bultar med sina stora arbetarnävar på den sköra dörr av lycka som stänger ute vardagens alla måsten.
Jag vet inte.
Det går iallafall lättare nu än det gjorde för några år sedan. Då var det ibland mycket gråt och tandagnisslan. Med ålder kommer vishet.

Hennes dörr står öppen. Som vid ett altare sitter hon i sitt lilla rum. En gammal klädkammare som jag har byggt om. Väggen är flyttad för att ge plats.
Jag stannar upp. Tittar på henne. Det ser verkligen ut som om hon sitter och ber till högre makter.

“-Hej, vad gör du?” frågar jag.
“-Inget, kollar på Musical.ly.” svarar hon med ett leende.

Det är hennes grej. Precis som när jag försvinner in i texter för att koppla bort allt en stund. Somliga går till gymmet, andra virkar. Vi har alla en “tillflyktsort” där vi kan vara oss själva.
Liv har sitt lilla altare med laddsladd, telefon och slajm.
Där kan hon hämta kraft och ladda inför sista veckan innan sommarlovet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.