Till jobbet på moppe.

Med ett litet löjligt leende på läpparna drar jag iväg i arla morgonstund. Luften är sval och fuktig efter sommarnatten. Trafiken är gles och oron för att blir den där bromsklossen som jag själv ibland skäller ut i det tysta bakom ratten försvinner i samma takt som solens strålar bryter gryningen.

Det är underbart. Vinden susar i visiret och endast ett svagt brummande hörs från motorn. Vilken maskin! Skog, åkrar och nyslagna gärden passerar förbi i maklig takt.

Tystnaden i hjälmen är något nytt. I bilen brukar någon podd eller tung hårdrock strömma ur högtalarna men inte nu. Det är inget som stör mina tankar tills jag drar med handen över visiret för att få bort den där lilla flugan och märker att den lilla rackaren kryper omkring på insidan. Ett ofrivilligt stopp och den saken är ur världen.

Jag har gått upp 15 minuter tidigare och åker således 15 minuter tidigare mot vad jag brukar göra med bilen. Jag anländer till jobbet exakt samma tid som annars fast till en bråkdel av kostnaden. Fantastiskt.

Någon gång mitt i veckan blev jag stoppad av lagens långa arm under min hemfärd. Två konstaplar körde upp jämsides och vinkade in mig. Detta skedde vid ett parti, av två, där jag nästan är tvingad att framföra mitt fordon på cykelbana. Sträckan är inte mer än ett par hundra meter. Det är en hårt trafikerad 70-sträcka med obefintlig vägren.

Jag förklarade att jag mycket väl är medveten om mitt lagbrott men risken för att jag blir ihjälkörd av en långtradare är mycket större än att jag ska skicka någon till eftervärlden på cykelbanan. Dessutom kör jag i ca 25 kilometer i timmen denna korta sträcka. Det är knappt styrfart och cyklister som kör om mig brukar hytta med näven och visa fulfingret.

Konstaplarna är ju också människor och nickar instämmande. Den enda påföljden av min överträdelse av lagen blir en uppmaning att bära reflexväst. De hade nog inte väntat sig en skäggig 45-åring under hjälmen. Men tack för att ni kollade!

Resten av veckan flöt på. Nästan 30 mil på 6 liter bensin. Jag får alltså tanka två gånger i veckan. Helt okej.

Nu har jag även skaffat ett neongult regnställ. Ursäkterna blir allt färre och det är väl endast snö och is som kommer att stoppa mig från att köra moppe till jobbet. Det är härligt att vara 15 igen.

Med vänlig hälsning, Ade.

2 svar på “Till jobbet på moppe.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.